Jenny

Ja, imorgon ska jag jobba. Jag börjar halv elva, vilket säkert inte låter tidigt för majoritetan av befolkningen men eftersom jag är rätt van att börja halv fyra på eftermiddagen och sluta tidigast ett så är min dygnsrytm inte gjord för det här. Vilket nu leder till ännu en omställning av dygnet. Den här, ska dock medges, är betydligt lättare än då man ställer tillbaka till att börja jobba halv sju på morgonen med ett dygns marginal efter stänging.
Så egentligen borde jag väl inte klaga. Hur det än går inatt lär jag ju få åtminstonde fyra timmars sömn och det räcker gott och väl.

I helgen är det öppning som gäller, faktiskt inte förrän nästa måndag jag måste ge mig in på stängingar. Ska bli skönt, hinna se lite sol och kanske till och med träffa människor. Jag hoppas på det i alla fall. Är det normalt att vara lycklig för att man slutar klockan åtta på kvällen? Måste det ju vara...

Min näsa är snörvlig nu iaf.
Imorgon ska stackars R äntligen få gå hem och lägga sig, han har jobbat ihjäl sig de senaste dagarna. Känner mig ond för att jag är ledig och han måste göra ännu mer än vad han redan gör. Suck.

Men, det här skulle egentligen inte bli långt, och nu blev det det ändå.
Att mitt huvud är så fyllt av ointressanta saker att skriva ner.
Nu... ska jag ... titta på tv. Så är det. Kanske poppa popcorn, det vore gott om än onyttigt.
Om tvn inte lockar ska jag fortsätta titta på flygbiljetter till augusti... vill att det ska vara nu. Kan man bli beroende av en plats? Uppenbarligen...