Jenny

Jag hatar min mens. Inte på ett normalt "gudvadjobbigtmenjagöverlever"-plan. Jag verkligen hatar den, varje månad går jag och hoppas på att slippa den, för varje gång den är några dagar försenad håller jag tummarna för att den kanske inte ska komma. Okej, missuppfatta mig inte, jag vill inte vara gravid, det är inte därför, jag vill bara inte ha mens. Har funderat på några intressanta sätt som kanske kan hjälpa mig att slippa det.

• Ätstörningar - ska tydligen rubba balansen och ta bort mensen, synd att jag inte har disciplinen  att svälta mig själv.
• P-stavar - kan hjälpa, jag tål dem dock inte eftersom jag inte tål några satans preventinmedel.
• Sterilisering - har jag alltid trott, någon sa dock att det inte hjälper för att bli av med mensen. Ni som vet, red gärna ut det för mig.
• Könsoperation - Ge mig en penis liksom. Dock är det här nog inte det mest genomtänkta alternativet.

Vem bestämde att alla tjejer/flickor/kvinnor/kärringar skulle blöda en gång i månaden under en stor del av sitt liv? Jag har tröttnat på att höra att jag ska vara tacksam över mitt blödande, det visar att jag är kvinna. Jag kan få barn och leva i en lycklig liten familj och innan dess vara tjock i nio månader. Men jag är ju inte intresserad av det, varför ska jag då vara tacksam? Jag hatar ordet kvinna, på vilket sätt det än används. Jag har inget intresse av att ha egna barn, inga gener jag känner att jag måste föra vidare (hu, NEJ) och inget behov av känslan att föda mitt "eget" barn. Jag har alltidsagt att jag hellre adopterar, det finns många barn i den här usla världen som behöver en förälder. Jag vill hellre ta hand om dem först.

Och för att slippa issuppfattningar; Sjävklart är det upp till var och en, jag dömer ingen som vill ha egna barn. Jag säger bara vad jag vill.

Varför varför varför varför?
Nu ska jag gå och byta tampong igen eftersom den måste bytas minst varannan timme för att förhindra olyckor. Fan ta den som kom på de här!

Känslan av obeskrivlig lycka. Dagen är fin, solen lyser, det är kallt som bara den. Matchen framför en innehåller en miljon missade chanser som får hjärtat att brista varje gång. På skärmen visas bilder från de andra matcherna, hoppet tänds, det släcks igen. Sen, helt plötsligt, är det bra där. Det är vänt, det är klart. Det räcker med oavgjort. Det är klart.
Aldrig har så många Djurgårdare jublat över ett Hammarbymål.
Känslan var härlig, Gamla Ullevi var blårandigt. ÖISklacken var fantastiska, sittplats var fantastiska. Allt var fantastiskt.
Ett ord jag den närmsta veckan kommer missbruka, oavbrutet. På söndag är det guldfirande.
Det kommer bli FANTASTISKT!

----- Den oglada biten ----
En sak är inte fantastiskt. Djurgårdarna blir anklagade för tårgasen som polisen slängde på oss. Medierna älskar i och för sig hetsjakt på fotbollssupporters, så det är föga förvånande. Till stor del håller jag med, vandalism är totalt onödigt. Att rusa in på planen är ingen fara, att däremot ha sönder allt som kommer i ens väg är totalt meningslöst. Lycka ska alla få visa, synd att det finns de som måste förstöra.
Men att tårgasen skulle komma från våra egna mot våra egna, det är så befängt att till och med Simon Bank borde inse det...
----- Slut -----


Nu väntar en vecka av njutning.

• Små garderober som ingen tror att man får plats i
• Under sittsäckarna
• Stora garderober som ingen tror att man är dum nog att gömma sig i
• Bakom stora buskar
• Bakom pappor
• Under fluffiga täcken

I hlegen har jag vart i Huggnora. Det var sådär mysigt som bara Huggnora kan vara.
Jag längtar redan tillbaka.

Jag borde inte få ha pengar. Pengar är farligt. Pengar gör att man har råd med saker, så som att gå ut på krogen och köpa en kanna kamikaze och dricka den. Det gjorde jag igår.
Jag hade faktiskt väldigt kul igår, fram till kamikazekannan. Efter det kan jag inte längre redovisa för om jag hade roligt eller inte. Natten är blank. Spännande saker som jag tydligen har gjort är i alla fall;

• ringt Kalles telefonsvarare och trott att han svarat. Det lät rätt roligt kan tilläggas.
• ätit min Burger King hamburgare på toaletten (?) och spritt pommes över hela balkongen.
• försökt kissa på Lisas skrivbord. Tydligen hade jag försökt "öppna" skrivbordet först och klämt fingrarna. Satt mig på kanten (efter att ha flyttat på sakerna där) och hållt i mina bröst(?). Lisa vaknade och stoppade mig efter det, tack och lov. Vet inte om det berodde på fyllan eller att jag gick i sömnen, kommer vi nog aldrig få svar på.
• medan jag satt på Lisas skrivbord tydligen gormat något om en jordgubbväska som jag var säker på att hon ägde. Stormat bort när hon inte fattade vad jag pratade om.
  

Säkert kommer jag under dagen få reda på mångt mer spännande saker jag gjort. Kanontankad verkar jag uppenbarligen ha vart. Gjorde knappast min förkylning bättre. Hade ingen röst när jag vaknade men har nu fått fart på den igen, som tur är eftersom jag ska vara på jobbet om några timmar.
En låda ipren någon?