Jenny

Ibland händer saker som man inte alls planerat.
Igår sa jag upp mig från Donken, helt. Var inte vad jag tänkt men antagligen det bästa och just nu känns det rätt skönt.
Det enda är folket, de som man är van att träffa mer ä någon annan man känner som jag kanske kommer träffa en gång  ihalvåret nu. Jag vet, det går om man vill. Men jag är ingen hållakontaktenoptimist.
Finns nog ingt jag faktiskt är sämre på än att hålla kontakten med folk.
Pinsamt, jag vet. Och eftersom jag vet om det kanske det är något jag borde göra något åt.
Men med näst intill maniska tankar om att alla som umgås/känner mig och illar mig bara låtsas blir det lite jobbigt. Så jag låter andra hålla kontakten och visar de sig vara lika usla som jag... då är det tyvärr så.
En del kan man ju vara vän med för alltid. Även om man bara hörs varannat år.

Min nya dator är på intåg. 2/9 ska den skickas. Får hoppas att de är lika snabba som netonnet var och jag får den på förmiddagen den tredje. Skulle inte vara helt fel.
Sen behöver jag inte vara social, för då har jag en dator som klarar ALLT.
Tralalalaaaaa.