Jenny

Ja, för första gången på riktigt länge är jag helt pank. Det var itne ens meningen. Jag har mot alla odds (jag är en notorisk slösa) lyckats lära mig att ha en buffert kvar till min nya lön kommer. Man vet ju aldrig vad som händer med katter och allt.
Även den här månaden var bra inplanerad. Jag ringde min kära bank igår för att kolla mitt saldo innan vi gav oss ner på staden. Ah, bra med pengar kvar, tryggt. Kan jag köpa min efterlängtade vårjacka. Glad ihågen köpte jag även två t-shirt för någon hundring, fyllde på mitt busaskort eftersom jag oftast är för lat för att cykla. Sen hem för att åka vidare till Gränby och köpa vårens nya sneakers. Enligt mina beräkningar fanns det fortfarande gott om pengar på mitt konto.
Kortet funkar inte i skobutiken, lite fundersam men går till bankomaten säker på att det ska gå att ta ut pengar.
Där får jag chocken, helt plötsligt finns bara 300 kronor kvar på mitt konto.
Rösten från Nordea ljög för mig, påstod att jag hade 1500 mer än vad jag hade.
Förstörde min dag, min vecka och all annan tid fram till löning.

Nu måste jag spara min kvarvarande korvören för att ta mig på match den 24e. Som tur är var biljetterna redan inhandlade. Men bitter är jag.
Ska nog stämma Nordearösten som alltid ber mig vänta lite innan hon berättar mitt saldo. Allt är hennes fel