Jenny

Jag har lämnat min blogg lite, det är inte direkt meningen. Jag har som bara glidit ifrån den, vi har blivit lite olika jag och min blogg. Inte samma kärleksfulla relation som vi nu delat under hela sommaren. Kan det vara för att hösten närmar sig? Kan det var för att jag har träningsvärk i fingarna av allt kassaknappande? Nej, jag tror att det är för att jag helt enkelt mår oförskämt bra just nu. Genast försvinner alla mina upplägg för ett inlägg, så att säga.
Just nu orkar jag inte ens vara bitter på alfa-kassan, dock SKA det tilläggas att jag ännu inte sett röken av minsta korvöre utan bara mer krav på att jag ska ge dem mer pengar. Jag tror det finns en taktik bakom men när livet är så oförskämt trevligt spelar det ingen som helst roll. De kan ha sitt roliga, jag förstår att det är deprimerande att arbeta med andras liv, något mer ospännande att ägna sig åt kan ju knappast finnas. Så låt dem hållas, det är mitt nya motto.

Nu ägnar jag istället mina dagar åt att vara glad, sjunga för mig själv, vara sådär "perky" som bara en amerikansk cheerleader i en lika amerikansk highschool-film kan vara. För det mesta verkar folk tro att jag driver med dem, men så är det inte. Nej, hör och häpna, jag mår så bra!
Så klart, den sidan av mig som ändå oftast vinner är ju den som nu sitter och gnuggar sina händer i väntan på att jag ska rasa igen, men jag har inte tid med sådant. Jag ska för en gångs skulle verkligen njuta av att få må bra rakt igenom ett tag. För jag har kommit på att jag faktiskt inte hela tiden måste fundera på allt som kan gå snett med allt, utan istället kan fundera på allt som kan gå bra med allt.
För mitt liv kommer alltid vara lysande, för det är fyllt med underbara vackra människor som gör mina dagar ljusare och intressantare.

Sånt är livet!


Dagens låt; The Rolling Stones - Start me up