Jenny

Idag hände det, det jag aldrig trodde skulle hända. Det var som i en sådan där fin disneyfilm med talande möss och glasskor. Jag var pumpan men det gjorde inte mycket. På tolvslaget inatt fick jag äntligen mina alfa-kassan pengar. Mot alla odds har de till slut hittat hem till mig.
Jag var glad, sedan blev jag lite orolig över att de fortsätter skicka mig kassakort när jag uttryckligt sagt fem gånger att jag nu har jobb och inte vill ha fler. Misstänker att det här kan vara dåligt för den gång i framtiden jag kan tänkas behöva dem igen. Men just nu ska inga moln få finnas på min himmel.
Alfa vare prisad. Tack för att ni till slut petade ut tummen ur röven.

Nog för att de tinte finns så mycket pengar kvar nu, förutom tillbakabetalande av skulder hittade jag en hög med räkningar under sängen. De var i akut behov av att betalas. När jag har inköpt det jag behöver inköpa är jag nog tillbaka på ... noll igen. Och fortfarande en månad kvar till lönen.
I och för sig, om det är något jag borde kunna nu så är det ju att leva på inget. Måste bara lära mig det även när jag har pengar. Spara, Jenny, spare är det magiska ordet.