Vara död?

Idag har egentligen varit en bra dag. Intervjun gick bra, shoppandet gick bra, fick träffa Mene och mysa med henne. Vi var till stadsparken med Marilyn så hon fick krypa runt i gräset (även om hon mest var i väskan), sen grillning och trevligheter i stadsparken med folk jag tycker om och folk jag inte känner. Men alltid trevligt... helt plötsligt sköljde en dryg och jobbig våg av saknad och längtan över mig. Nu kom det, jag som trodde jag klarat mig, jag trodde det inte skulle vara någon fara.
Nu gör hela magen ont och jag längtar tillbaka. Jag tror det är solens fel, sol gör mig sugen på en öl vid vattnet med sällskap av de som är närmast. Tyvärr finns de flesta av de i staden jag lämnade, inte den jag kom till. Det gör ont. Fysiskt ont just nu. Det är jobbigt.
Vet inte vart jag ska ta vägen eller vad jag ska göra.
Tankarna börjar gå till att kanske åka upp nu i helgen istället för om tre veckor, när jag inte ens vet om jag kan eller har råd. Just nu har jag några korvören och vet att jag har tid. Kanske, men är det kanske dumt att ge efter för första vågen av saknad? Kanske kommer jag aldrig kunna sluta känna sån otrolig saknad om jag botar den med att åka dit.
ÅÅÅÅÅHHHH! Jag tycker inte om det här.
Imorgon ska jag nog åka hem till mamma och fråga vad hon tycker, min mamma är klok. Hon vet säkert vad jag bör göra.

Egentligen skulle jag berätta om min lösning på alla diskussioner om könsroller etc. etc. i vårt samhälle. Jag löste det nämligen idag. Lösningen har att göra med illalukt och blindhet. Men just nu har den glidit iväg, får fråga Mene tills imorgon. Hon kanske kommer ihåg, den var rätt bra. Inte.

Lisa har sagt till mig att svara på massa konstiga frågor, det skulle ha kommit nu. Men just nu känner jag mig bara illa till mods av att ens tänka på dem. Jag tror istället jag ska göra kaffe, krypa ihop på balkongen, röka en cigg och tycka synd om mig själv.
Frågorna får vänta till senare



"I'm not a perfect person
There's many things I wish I didn't do
But I continue learning
I never meant to do those things to you
And so, I have to say before I go
That I just want you to know

I've found a reason for me
To change who I used to be
A reason to start over new
And the reason is you

I'm sorry that I hurt you
It's something I must live with everyday
And all the pain I put you through
I wish that I could take it all away
And be the one who catches all your tears
That's why I need you to hear

I've found a reason for me
To change who I used to be
A reason to start over new
And the reason is you"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0