Dunk, dunk, dunk

Man får vad man förtjänar, eller vad heter det? Mitt huvud förtjänar idag att ha väldigt ont. Igår var jag ytterst nära en fylla som gick fel, men min Lisa fixar sånt. Min Lisa är bra. Hon säger åt mig att jag bara överdriver och hon har rätt.
Undra hur jag överlevde så långt från henne så länge.

Men jag är lite bitter, eller mest avundsjuk. Jag hade också velat.
Jag är trött på att bli utesluten.
Jag förstår inte varför. Eller, jo jag förstår varför. Men jag tycker inte anledningen duger.

Idag ska jag skriva på avtalet för mitt nya jobb! Tjoho.
Sen ska jag fika mer Erik, om han vågar träffa mig efter att ha hängt med mig en timme när jag var full. Jag tror nog det. Jag är inte så farlig som jag verkar. Men undra hur vi ska lyckas fika när vi båda är panka som få, och inte har ett öre. Kanske picknick? Jag får väl fråga, om jag orkar. Om min huvudvärk släpper och om jag överlöever cykelturen till Walter. Dessutom ska jag flrbi Willys och köpa mat på vägen hem, jag kan ju vicka med cykeln och dö.
Äh, jag ska ringa pappa idag. Fråga om jag får komma upp till dem imorgon, så jag kan leka med tjejerna och tycka om mig själv. Huggnora är bra. Min familj där är bra.



"Du kanske sa nånting som ingen alls förstod
Och som du ångrade men som du ändå sa
Du kanske gick ett steg för långt för dom försoffade
Så att dom inte såg att det var bra
Du ville ändra på dig själv och på din värld
Men fick då ofrivilligt se att den var seg
Livet är en dans på rosor
Men det är en dans med svåra steg
Du ville visa att du fanns och att du levde
Och att inte allt var lika dött som dom
Du ville se alternativ i allt som inte var nåt var bra
Och att det gick att göra om"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0