Jenny

Ute i Huggnora, och här sitter jag.
Egentligen borde jag verkligen se över så allt är klart, kolla genom alla lådor jag inte ska ta med en extra gång, packa allt som ligger löst slängt i min lillebrors rum och tvätta det sista.
Men jag orkar bara inte. Orkar inte lyfta ett finger jst nu, ja, förutom så pass mycket att jag väldigt långsamt kan skriva den här bloggen. Mer ansträngning än så kan just nu orsaka kroniska problem i min kropp. Så känns det i alla fall.

Dagen har vart seg, jag har glidit runt i min bakisdimma och funderat på varför jag inte har någon energi. Jag behöver energi, jag måste packa klart! Jag måste!
Varför är jag så sjukt lat, varför har jag noll ambition att någonsin göra något?

Äh, på tisdag ska jag faktiskt på arbetsintervju, men Lisa berättade att det är ett sånt där farligt ställe med dresscode och allt. Undra hur det ska gå för mig, jag som inte ens äger några andra skor än gympaskor. Undra om tofflot funkar?
Äh, vill de inte ha mig så kan jag inte göra så mycket. De som missar något. Ja.

Nej, dags att gå på jakt efter föda, har hört att pirogerna ska vara lättfångade idag.

"Som om stämningen fanns kvar
när mörkret lagt sig dunkelt över stan
Som en känsla i förvar
Som i trans blev jag harmonisk och human
Du var mitt hem och min oas
Du gav mig gåtorna tillbaks
Du gjorde mig lycklig och förvånad"