Att ge upp

Nu ger jag upp, nu får det vara nog.
Inga pengar idag heller och ringa och tjata har ju visat sig ineffektivt förut. Och även om jag ringer kommer jag säkert inte fram. Vad ska jag göra? Jag kompletterade för över en månad sen, hur lång tid får de ta på sig?
Jag vill inte behöva be om pengar.
Jag skiter fan i det här nu, det är inte värt det. Jag är trött på att känns mig usel och värdelös för något som jag inte rår för, det är så för en gångs skull. Jag har efter att ha hatat mig så innerligt mycket för att jag alltid klantar till det insett att just nu och just den här gången är det fan inte mitt fel. Det hjälper inte när jag är pank, men det hjälper lite när halva världen alltid ska berätta för mig hur kasst ekonomiskt sinne jag har. Vilket jag inte förnekar, det har jag.
Men hur många av er hade kunnat klara sig på i snitt tvåtusen i månaden i över ett halvår?

Det enda jag nu har kvar att hata mig för är min senaste bravad.
Jag önskar jag kunde komma ihåg det. Men inte ens på mitt kontoutdrag visar det sig var de där satans pengarna tog vägen. Och ändå, vet jag att jag bara försöker försvara mig för att försöka må lite bättre.
Det hjälper inte, för övrigt.



"Du sprang så fort du kunde  för att hinna få ett lyft igen.
Du kvittade all din trygghet mot en kick som inte hjälpt dig än.
Du ville bryta isen.
Men du klarade inte krisen.
Det vet du, men det tar emot.
Du kanske borde tänkt på hur du mår.
Du kanske borde tänkt på hur det går.
Du kanske borde tänkt på konsekvensen, mer än kicken, idiot"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0