Jenny

Har startat timnedräkningen nu, snart är jag på väg.
Ska bli så skönt att komma långt bort ett tag. Inte behöva tänka på nåt, älta något eller ta hänsyns tll något.
Jag tror jag behöver det här riktigt mycket.
Förhoppningsvis kommer jag hem som en ny människa.
Glad och med framtidstro, jag har hört att det är något man faktiskt kan få. Eller kanske ha, jag vet inte vad man säger.

I alla fall blev inte idag sista arbetsdagen utan ska ge bort ytterligare fem timmar av min dyrbara tid imorgon. Som tur är tror jag att jag har alt jag måste ha fixat. Jag håller tummarna.
Mest rädd är jag för flyplatser. Jag har förträngt allt om att flyga.
Jag kommer nog gå vilse.

Nåja, nästa gång jag skriver är jag nog hemma efter en fantastisk resa.
Om ni vill veta vad jag pysslar med där, ge mig er mailadress som sagt. Så får ni uppdateringar från min resedagbok. Om ni har en egen sådan. sök bara på användarnamnet ynk.

Ha det så kul här hemma i vårblåsten.

Idag förstörde de min dag, verkligen inte första gången men det här var värre än vanligt.
Bestämde mig för att åka lite tidigare till Stockholm bara för att jag helt enkelt var trött på att sitta hemma. Efter att ha suttit på tåger en stund och funderat över varför det inte åkte så kommer det helt plötsligt ett meddelande i högtalarna. Vi ska gå på tåget på andra sidan perrongen.
Jaja, tänkte jag och vandrade över.

Väl på tåg nummer två blir vi upplysta om att det vart trafikstörningar efter Märsta pga en "påkörning" (kan inte folk bara ta livet av sig där de inte stör andra?), men nu skulle det vara fixat och inget problem. Tåget åker iväg några minuter försenat, vi passerar Knivsta och allt är frid och fröjd. Väl framme i Märsta hinner alla gå på och dörrarna stängas. SEN kommer de på att de inte kan åka vidare och alla ska gå av för att istället ta anslutningsbuss.
Inte för att de låst upp dörrarna så vi kommer ut, men det kanske itne var viktigt, efter fem minuter inser de väl att ingen gått av och de låser upp dörrarna. Det visar sig att anslutningsbussarna vi ska åka med är samma som de kör för pendeltåget Märsta-Stockholm C.
Vilket betyder att vi ska in i varenda liten håla som pendeltåget stannar i, med en dragspelsbuss som är överbelastad och knappt kan ta sig upp för backarna.
Efter en halvtimme var vi framme i Häggvik (ja, jag vet inte heller var det ligger) och får åka överfullt pendeltåg in till Stockholm.

Jag är nog mest arg över att SJ inte ens kunde sätta in egna ersättningsbussar och att de kom TRE bussar för ett helt tåg i rusningstrafiken OCH två-tre pendeltåg. Inte en människa fanns det heller i Märsta att fråga om något, rösten i högtalaren var det enda vi hörde. Enda levande själen var den stackars ensamma killen på pressbyrån som fick ta emot en bunt arga japaner som inte förstod att det inte var stationen.
Inkompetena förbannade idioter, jag var farmme i Sthlm över en timme senare än vad jag skulle vara. Nu ska jag skriva ett argt mail till SJ och kräva kompensation. Något får de faktiskt fixa.

MORR!

Vill bara tipsa om den just nu mest uppdaterade bilddagboken som finns.
Min kamera är min största lycka. Tihi.

De har tydligen förbättrat sig.
I min värld har det inte gått bra hittills. Mitt förra inlägg tog två dygn för att dyka upp på min blogg.
Jag försöker desperat ladda upp bilder som inte vill laddas upp.

Jag suckar.

Men snart åker jag, då kommer man kunna läsa om mina äventyr i min resedagbok istället. Om ni vill ha info när det kommer uppdateringar i den maila mig er mailadress så lägger jag in er där, verkar tycärr itne gå att ge direktlänk dit. Alla internetsidor är ondskan.
Snart är jag fri, snart!




Det här är de två bilder jag fått lägga upp, det är så spännande. Kanske.

Nu har den landat. Min nya fantastiska kamera.
Den är inte svart me jag kan leva med det. Jag har nog knäppt hundra bilder idag, ingen vettig men jag måste bli av med min abstinens.